7013026158

Forandring mots alltid av motstanc

CHEFER SOM SATSAR PA NEJ-SAGARNA BUR UTBRA FORANDRING SOM LIVSSTIL GER DIG STORRE FRAM

som kraver det verkliga modet Lfiften om atertag till den gamla ordningen tilhalar manga, men erfarenheten visar att de som valjer forandring som Ihrsstil lyckasbattre.

fOr Di6 son politiker eller chef kan det vara vart att veta aila grupper foljer ungefar samma normal for delningskurva. 25 procent si-ger ■'ja", 25 procent sager ”nej” och 50 procent av gruppen svarar "vct ej". Chefen som vill att "allą ska vara med pS taget" och ar-betar intensivt med nej-sigamablir ut-brSncLDeosakraimittenserjuattljusetly' ser pa nęj-sagama och plotsligt ar en majori-tet av gruppen emot forandringen!

1 alit forandringsarbete miste ledningen snabbt identifiera dem som vill det nya. Gfóm nej-sigarna, ISt dem sura i sina hora. D4 ser den stora "vet ej"gruppen var skug-gan finns. De vill in till varmen och snart har du en majoritet som valjer utveckling, framsteg och nya tider framfór dem som sitter och drommer om en forlorad varld.

FOR 0VRIGT...

OPatrikSjdbergochhans mamma Birgltta. Att de har modet att tala Oppet om da stxutRafrfwpmppanmftt Iblandoss.

ODendillgakunskapen Wand unga akadamłkar om vłlka bra kvaWtets|obb som finns I offontlig saktor.

MATSEDMAN

Chefredaktor/vd

[e-mail]

FfOr 2 ooo Ar sedan var det en klurig kines som deklarerade att ”en man kan inte stiga ned i samma flod tva gang-er" Argumentet var att det inte langre var samma flod. Miłjarder liter hade redan run-nir fórbi mellan forsta och andra g&ngen och fórandrat bade botten och strander.

Under 1600-tulet var det europeiska łankare som Ainderade óver pastaendet.

De kom frani till att kinesen hade feL "Man kan inte stiga ned i samma flod ens en gżng", resonerade de. Under fotens vag frin yta till botten hinner floden forflytta sig mAnga meter och ar inte langre den-samma.

Forandńngens kraft blir med dessa Uknetser valdigt tydtig. Du ar i huvudsak samma manniska pA kvailen som p4 mor-gonen, fast lite Udrę. Vi kan aldrig bli den vi en g&ng varit. AUt fórandras alltid.

Vi kanske inte gillar tidens tand, men all mansklig och biologisk utveckling har, pa ett overgripande plan, samma mil; att be-reda plats for det nya. Ofta ar denna insikt fórenad med smarta. Vivetatt foralskelsen har ett shit. Jobbet finns inte for alltid. 290 kommuner och 20 landsting kommer san-nolikt bli farre. Sverige tillhor inte *$vensk-. arna*.

for Amorwg ar utgćr en piminnelse om att manniskan ar svagare in floden. Dar for moter politiker, entreprenorer och Intel-lektuella som vill skapa nytt alltid hirt mot-stind frin den hirskande ordningen, vare igdet handlar om mentala eller strukturel* lahegemonier.

Att fdrsitta sig i oppositkm motf&r-Sndringar Ar aven den enklaste politiska vagen. Preds som det Sr lattare att stanna i ett dOtt aktenskap. Att bryta upp, och ta konsekvensema av sina beslut, ar vad