Introduktion

och bostadsorter

Information

till asylsökande

Val av bostadsort, del 1 är utgiven av

Integrationsverket

Box 633

601 14 Norrköping.

© Integrationsverket, 2000

© Fotografi er: respektive fotograf, se bildtexterna.

Där inget namn anges, © Integrationsverket.

Omskrivning till lätt svenska: InvandrarTidningen i Sverige AB, Stockholm.

Tryck: Berlings Skogs AB, Trelleborg

1

Till Dig som nyligen har ansökt
om uppehållstillstånd i Sverige

Du har sökt uppehållstillstånd i
Sverige. Beslutet kan bli att Du får
stanna i Sverige, eller att Du måste
återvända. Det är viktigt att Du förbe-
reder Dig både för ett ja och ett nej
på din ansökan. Det är viktigt att du
använder tiden bra, medan Du väntar
på svar.
Att använda tiden, kan betyda att Du
är med i den verksamhet som fi nns. Du
kan få viss utbildning, undervisning i
vardagssvenska och engelska, kunskap
om det svenska samhället, praktik och
ibland arbete.
Många asylsökande väljer i dag att
bo hos släktingar och vänner. För Dig
som vill bo i en storstad, är det bra
om Du är öppen för information om
andra alternativ. De fl esta som bor i en
storstad medan de väntar, har mycket
svårt att få en egen bostad senare - om
de får uppehållstillstånd. Därför är det
bra om Du tidigt funderar på om Du
kan bo på en annan ort i landet.

Vad innehåller informationen?

Den här informationen berättar om
Sverige och om att välja bostadsort.
Var Du väljer att bo i början, kan
påverka Dina möjligheter att lära Dig
svenska, få kontakter i Sverige, få
arbete med mera. Materialet ska ge
Dig en grundläggande information om
vilken hjälp och service Du kan få i
Sveriges olika kommuner. Kanske kan
informationen hjälpa Dig att bestämma
var Du vill bo, om Du får uppehållstill-
stånd.
Integrationsverket ansvarar för inne-
hållet i den här informationen. En
av Integrationsverkets uppgifter är att
arbeta för att alla i Sverige ska ha lika
rättigheter och möjligheter. En annan

uppgift är att komma överens med
kommuner om introduktion för nyan-
lända invandrare i Sverige. Tanken
är att introduktionen ska bli så
bra som möjligt för varje person.
Integrationsverket tycker att små och
medelstora kommuner har möjlighet
att ge en bra introduktion, som passar
varje persons behov. Vi tycker också att
det kan vara lättare att få kontakter i
små och medelstora kommuner, med
grannar, med svenska familjer, med
barnens skola med mera. Det här kon-
takterna kan vara mycket viktiga för en
bra framtid i Sverige.

!

Torget i Landskrona.

2

Exempel på olika befolkningsgrup-
per i Sverige:
Bosnien 56

600

Chile 26

500

Etiopien 13

000

Irak 37

500

F d Jugoslavien

70 800

Libanon 20

000

Rumänien 11

000

Somalia 12

000

Turkiet 30

900

Källa: SCB

Sverige är ett stort och långt land,
men har inte så många invånare. Det
är cirka 1 570 kilometer mellan norr
och söder. Cirka nio miljoner männis-
kor bor i Sverige. Av dem, bor cirka sju
miljoner på landsorten och två miljoner
i storstadsområdena (Stockholm, Göte-
borg och Malmö). Sverige är indelat i
21 län. I varje län fi nns en eller fl era
kommuner. Totalt är det 289 kommu-
ner.
Det

fi nns människor från ungefär

160 olika befolkningsgrupper i Sverige.
Cirka en miljon av invånarna har
invandrat. Snart är en fjärdedel (1/4)

av befolkningen människor som har
invandrat eller som har en förälder från
ett annat land.
Många nyanlända invandrare väljer
att bo i Stockholm, Göteborg eller
Malmö. Det fi nns naturligtvis fördelar
med att bo i en stor stad. Där fi nns
många olika typer av arbeten och
utbildningar. Men det fi nns också
nackdelar. Många, som nyligen har
kommit till Sverige, bor i några områ-
den utanför storstäderna. Där fi nns
mycket få svenskar. De nyanlända

Att bo

Juan Damián har bott i Sverige sedan början
av 90-talet. Han säger: »Jag skulle inte säga
till dem som är nya i Sverige, att de ska bo
här i Fittja. Det är hög arbetslöshet här och
många lever på socialbidrag.«
Juan

Damián arbetar i ett projekt som

hjälper arbetslösa invandrare i Botkyrka, utan-
för Stockholm. Han säger att många känner
sig otrygga, eftersom brottsligheten är hög i
området.

Foto: Johan Tibbelin

3

barnen har nästan inga svenska kamra-
ter i skolan. Därför blir det svårare för
dem att lära sig svenska. Om svenskar
och invandrare aldrig träffar varandra,
lär de sig inte varandras traditioner och
regler. I ett demokratiskt samhälle har
man kunskap och förståelse för var-
andra. Det betyder bland annat att
man måste ha ett gemensamt språk.
I de här områdena, där det bor
många invandrare och få svenskar, är
arbetslösheten hög. Där fi nns många
fl er arbetslösa än i andra områden i
samma stad. Storstäderna har många
jobb och är rika kommuner, men i
några områden utanför storstäderna
bor Sveriges fattigaste invånare. Alla får
inte del av storstädernas rikedom. För
många blir det i stället ett ensamt liv,
utanför det övriga samhället. Den höga
arbetslösheten är särskilt svår för ung-
domar. Den som inte har jobb och en
plats i samhället, kan lättare komma i
kontakt med droger och kriminalitet.
Det kan vara mycket svårt att byta
bostadsområde, eftersom det är svårt
att få bostad i storstäderna. Det kan

ta många, många år att få en egen
lägenhet. Det är också mycket dyrt att
bo i storstäderna, både att hyra och
att köpa lägenhet. Många blir fast i ett
bostadsområde, där de inte vill bo kvar.
I mindre städer är det lättare att få en
egen bostad.

Bo på mindre ort

Man kan bo på en mindre ort i landet,
och ändå få samma service, sjukvård
och utbildning som i storstaden. Som
nyanländ invandrare behöver man ofta
samhällets service. Nyanlända som bor
i storstäder, kommer ofta till områden
där många konkurrerar om hjälpen och
servicen.
Det

fi nns bra kommunikationer i

hela landet, med vägar och järnvägar.
Om man behöver resa långt, fi nns
snabbtåg, bussar och fl yg. Det är inte
så dyrt att resa, om man letar efter
specialpriser.
När man bor på en liten eller mel-
lanstor ort, är det ofta lättare att få

Busstationen i Ljungby.

Umeå. Foto: edelpix.com© Pål Hermansen.

4

kontakter i samhället. Man känner sina
grannar, träffar folk i affären, pratar
med andra föräldrar i skolan, med
mera. Det fi nns människor som kan
hjälpa till. Då blir det också lättare att
påverka sitt vardagsliv. I storstaden kan
man leva ensam, utan att någon vet

vem man är. Så är det oftast inte på
en mindre ort. På mycket små orter,
vet alla om en ny person har fl yttat dit.
Den som kommer ny, kan tycka att det
är påträngande. Andra tycker att det
känns tryggt.

5

Bostäder

Det fi nns bra bostäder i hela Sverige. I
storstäderna är det svårt att få lägenhet.
Ute i landet är det ganska lätt att få den
bostad man vill ha.
Hälften av alla människor i Sverige
bor i hyresrätter. Det betyder att de hyr
sin bostad av den som äger huset. Man
kan också köpa en lägenhet och bo i
bostadsrätt. Andra köper en villa eller
ett radhus. Hyror och priser på villor,
radhus och bostadsrätter är mycket
lägre utanför storstadsområdena.
För att söka bostad, kan man till
exempel läsa annonser om lediga lä-
genheter i tidningarna. Man kan också
kontakta den som äger huset. Ägaren
kan vara kommunens bostadsföretag,
ett privat företag, en organisation eller
en privatperson. En del kommuner har
en egen bostadsförmedling, som kan
hjälpa till att hitta en bostad. Några
kommuner har också privata bostads-
förmedlingar.
Det

fi nns information om introduk-

tion och bostäder i olika kommuner.
Om Du får uppehållstillstånd, kan Du
fråga Din handläggare på Migrations-
verket. Du kan också få information
på kommunernas hemsidor på Inter-
net.

!

Orsa sjö i Dalarna.

Foto: edelpix.com © Pål Hermansen

Cejko Kahteran bor i Sollefteå och kom till
Sverige 1992. Han säger: »Det är lättare
att uppfostra barn här. Jag är aldrig orolig.
Barnen träffas i förskolan och fortsätter i
skolan tillsammans. De känner varandra och
de känner lärarna.«
»I många av invandrarfamiljerna har både
mannen och kvinnan arbete. Det är bra när
man ska köpa hus. Huspriserna är låga här.
Vi köpte ett hus i centrum 1998«, säger
Cejko Kahteran.

Foto: Stefan Sundkvist

6

Exempel på priser, i genomsnitt,
för småhus och bostadsrätter
i Sverige:

Småhus:
Västernorrland

530 000 kronor

Dalarna

580 000 kronor

Jämtland

600 000 kronor

Stockholm

1 900 000 kronor

Skåne

1 000 000 kronor

Västra Götaland

900 000 kronor

Bostadsrätter:
Storstockholms inner-
stad

1 750 000 kronor

Storstockholm

940 000 kronor

Göteborgsområdet

460 000 kronor

Malmöområdet

260 000 kronor

Källa: SABO

Den som får uppehållstillstånd i Sve-
rige, får introduktion i den kommun
där han eller hon bor.
Alla som får uppehållstillstånd, och
som har varit registrerade vid någon
enhet hos Migrationsverket, har rätt till
introduktion i en kommun. Integra-
tionsverket kommer överens om intro-
duktion med en del kommuner.
Introduktionen

innehåller bland

annat undervisning i svenska, praktik
på arbetsplats och information om
svenska föreningar. Introduktionen ska
passa varje persons behov. Det betyder
till exempel att man diskuterar vad per-
sonen har gjort tidigare och vad han/
hon behöver. En person kanske behö-
ver en särskild utbildning, en annan
mera praktik. Några går igenom intro-
duktionen snabbt. För andra tar det

Introduktion i kommuner

7

»Vi kommer aldrig att fl ytta härifrån«, säger
Azziz Walai. Han bor i Hallen i Jämtland,
tillsammans med sin fru Magda och deras
två barn. Familjen bor i ett stort hus, som
tidigare var en skola. »Det viktigaste är att
få känna sig som en människa. Därför valde
vi att bo på landet i norra Sverige«, säger
Azziz Walai.
»Hallen har en mycket bra skola«, säger
Azziz Walai. »Det fi nns ingen mobbning.
Barnen är lugna och trygga och klarar sig
bra i skolan.«

Foto: Kjell Persson

längre tid. I genomsnitt är tiden för
introduktion cirka två år.
Barnens introduktion innehåller
bland annat särskild undervisning, för
att de snabbt ska kunna börja läsa van-
liga skolämnen.
Det

är viktigt att både barn och

vuxna snabbt börjar med introduktio-

nen. Med en bra och tidig introduk-
tion, blir det lättare att få jobb eller
utbildning.
Man kan få introduktion i alla kom-
muner, både i storstäder och på mindre
orter. Men det är lättare att få en bo-
stad på den mindre orten. Det fi nns
också skillnader för barnen. I storstä-

Sfi -undervisning. Foto: Johan Tibbelin.

8

För nästan alla yrken i Sverige, måste
man ha en bra grundläggande utbild-
ning. Alla går i grundskolan i nio år.
Efter det går de fl esta på gymnasiet i
tre eller fyra år, innan de fortsätter till
högre studier eller arbete.

dernas skolor, fi nns det klasser där
alla barn har ett annat modersmål än
svenska. Det betyder att många barn
och ungdomar inte pratar så mycket
svenska med sina skolkamrater. De lär
sig inte svenska ordentligt och det kan
bli svårt för dem att utbilda sig eller

få arbete. På en mindre ort möts olika
grupper naturligt: Barn som nyligen
har kommit möter barn som har bott
länge i Sverige, eller som är födda i
Sverige. Barnen lär sig att prata på ett
naturligt sätt, att förstå svenska och
förstå varandra.

!

Många nyanlända invandrare bosät-
ter sig i vissa områden i storstäderna,
där det bor många invandrare och få
svenskar. Det blir ofta svårt för dem
att få arbete, eftersom arbetslösheten
är hög i de här områdena. Bara 30 pro-

Byggarbetsplats, sensommaren 2000. Foto: Johan Tibbelin.

Arbete

9

cent har arbete. I landet i genomsnitt,
har fl er än 70 procent arbete.
Introduktionen ska vara en hjälp för
att få arbete i Sverige. Varje persons
behov ska bestämma innehållet i intro-
duktionen. Vad har han/hon gjort i
sitt hemland? Vad behöver han/hon
för att få arbete i sitt yrke i Sverige?
Under introduktionen, kan man till
exempel översätta betyg från en utbild-
ning i hemlandet. Många har arbetat
länge i sitt yrke, men kan inte visa det
genom ett intyg. Då kan man till exem-
pel göra ett prov, som visar vilka kun-
skaper man har.
I

de

fl esta familjer i Sverige, arbetar

både mannen och kvinnan utanför
hemmet - också när barnen är små. För
att de ska kunna göra det, hjälper sam-
hället till på olika sätt, till exempel med
barnbidrag, föräldraförsäkring, sjukför-
säkring, pension med mera. Det fi nns
också barnomsorg, där barnen kan vara
på dagarna, när föräldrarna arbetar
eller studerar. Barnomsorg fi nns i hela
landet, i norr och söder, i stora och
små kommuner.

I

de

fl esta länder är personliga kon-

takter viktiga när man söker arbete. Så
är det också i Sverige. Det är lättare
att få jobb om någon kan berätta för
arbetsgivaren vem man är och vad
man kan. Det är mycket arbete med
att söka arbete. Man måste själv kon-
takta arbetsgivare, leta bland annonser i
tidningarna, gå till arbetsförmedlingen,
med mera.

På Arbetsförmedlingen kan man söka arbeten, få information om utbildningar och om att starta eget företag.
Foto: Johan Tibbelin.

Foto: Johan Tibbelin.

10

Alla i Sverige har nära till skola och
utbildning. Universitet och högskolor
fi nns i de fl esta län. På gymnasiesko-
lorna, som fi nns i hela landet, kan både
ungdomar och vuxna få utbildning.
Sverige har allmän skolplikt. Det
betyder att alla barn i hela landet måste
gå i grundskola i nio år. Barnen börjar
när de är sju år. Om föräldrarna vill,
kan barnen börja i förskoleklass när de
är sex år. Utbildningen, böcker och
skolmat är gratis. Den som bor långt
från skolan, kan få gratis skolskjuts eller

busskort. Barn, som talar ett annat
språk än svenska hemma, kan få under-
visning i det språket.
I de bostadsområden i storstäderna,
där många nyanlända bosätter sig,
behöver många barn och ungdomar
extra stöd och hjälp. Ibland räcker
inte kommunernas pengar till den extra
undervisning som behövs.
Nästan alla ungdomar börjar i gym-
nasieskolan efter grundskolan. Den är
också gratis. Just nu fi nns det 16 olika
utbildningsprogram i gymnasieskolan.

Skola och utbildning

Exempel på anställda inom
olika yrken:

Byggnadsarbeten 228

000

Handel och kommunikation

807 000

Jordbruk, skogsbruk och fi ske

102 000

Offentlig förvaltning

222 000

Tillverkning och verkstads-
industri

800 000

Vård och omsorg

776 000

Arbetsförmedlingen (Af) är en statlig
myndighet som fi nns i nästan alla kom-
muner. Af informerar om lediga arbe-
ten i hela landet. Af kan också ge råd
och stöd om utbildning, praktik eller
eget företag.
Det

fi nns också privata arbetsförmed-

lingar och privata bemanningsföretag.
De är oftast specialiserade på en viss typ
av arbete.

!

Admira Kahteran är 19 år. Hon bor med
sina föräldrar och sina två bröder i Sollefteå.
Hon vill bli sjuksköterska. År 2001 fi nns det
en sådan utbildning i Sollefteå. ”Det är bra,
då behöver jag inte fl ytta”, säger Admira.
Medan hon väntar på att börja studera,
arbetar hon inom äldreomsorgen.

Foto: Stefan Sundkvist

11

Alla kommuner har inte alla program.
Den som vill gå ett program, som inte
fi nns i kommunen, kan få sin utbild-
ning på en annan ort.
Cirka 20 orter i landet har statliga
universitet och högskolor. De är öppna
för alla som har gått gymnasiet, eller
som har annan behörighet.
Alla kommuner har svenskundervis-
ning - svenska för invandrare (sfi ) - för
nyanlända som har fyllt 16 år.
Alla orter har också vuxenutbildning
på den kommunala vuxenskolan
(Komvux). Det betyder att vuxna kan
gå i grundskolan eller på gymnasiet,
om de inte har sådan utbildning.
Undervisningen är gratis.

!

Nästan alla ungdomar fortsätter i gymnasiekolan. Foto: Johan Tibbelin

Många ungdomar arbetar extra medan de studerar.

12

Äldreomsorg

Gamla människor, som har svårt att
klara sig själva, får hjälp av kommunen.
Man kan till exempel behöva hjälp med
att städa eller handla mat. Det fi nns
också särskilda äldreboenden för dem
som inte kan bo i sin vanliga bostad
längre. Många kommuner anställer
personal, som har ett annat modersmål
än svenska. De gamla betalar en del av
hjälpen själva. Avgifterna är lite olika i
olika kommuner.

!

Sjukvård

Landstinget ansvarar för hälsovård och
sjukvård, sjukhus, vårdcentraler och
privata mottagningar. Det fi nns samma
typ av hälsovård och sjukvård i hela
landet, både i stora och små kommu-
ner. Patienterna betalar bara en del av
kostnaden för hälsovård och sjukvård.
Resten betalar man genom skatter.
Alla sjukhus och vårdcentraler måste
ordna tolk till den som behöver det.
Alla landsting har särskild personal som
kan hjälpa människor med skador från
till exempel krig eller tortyr.
Nästan alla barn i Sverige föds på
sjukhus. Kvinnan får hjälp och stöd av
utbildad personal när hon ska föda.
Alla kvinnor, i hela landet, får gå på
kontroller på mödravårdscentralen när
de är gravida. Där undersöker man att
mamman och barnet mår bra. Besöken
är gratis. När barnet är fött, får föräld-
rarna stöd och hjälp på barnavårdscen-
tralen.

!

Sverige

Mer information

Det här materialet är en grundläggande information.

Det fi nns också ett material med fördjupad information,

där Du kan läsa mera.

Information på andra språk

Den här informationen fi nns på olika språk

på Integrationsverkets hemsida.

Språken är albanska, arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska,

engelska, franska, persiska, somaliska, sorani och spanska.

www.integrationsverket.se

,

klicka på Start i Sverige.

Vinter i Skåne. Foto: edelpix.com ©Lars Erik Steinick

alternativ -et

- Han har fl era alternativ

att välja på. = Han kan välja mellan
fl era olika saker.
barnomsorg -en

Barnen har barnom-

sorg. = Barnen går på förskola eller
är hemma hos en annan familj (familje-
daghem) på dagarna.
behörighet -en -er

Hon har behörig-

het att studera på universitetet. = Hon
kan söka till universitetet, hon har det
som behövs för att studera på universi-
tetet.
bemanningsföretag -et -

= ett företag

som hyr ut personal till andra företag
eller arbetsplatser
bostadsförmedling -en -ar

= ett

kontor, som kan hjälpa till att hitta en
bostad
drog -en -er

= t ex alkohol eller narko-

tika
få

Här: inte många. Mycket få = nästan

inga alls
förbereda sig (förbere/da -der -dde
-tt)

Det är bra om du förbereder dig

medan du väntar. = Det är bra om du
gör något medan du väntar, något som
kan vara bra för dig senare.
fördel -en -ar

Fördelarna med arbetet

= det som är bra med arbetet
fördjupad

Fördjupad information =

mer information om samma ämne
genomsnitt -et

En villa kostar

500 000 kronor i X kommun,
600 000 kronor i Y kommun och
700 000 kronor i Z kommun. =
Villorna kostar 600 000 kronor i
genomsnitt, i X, Y och Z kommuner.
grundläggande

Grundläggande infor-

Ordlista

mation = en första information, den
information man behöver innan man
kan läsa mera
introduktion -en

Här: Den undervis-

ning och hjälp som nyanlända invand-
rare får. Personer, som har introduk-
tion, får betalt under tiden.
konkurrer/a -ar -ade -at

A och B

konkurrerar om hjälpen. = Både A och
B behöver hjälpen. Men den kanske
inte räcker till båda. Någon av dem
kanske måste vänta, eller får för litet
hjälp.
kriminalitet -en

De håller på med kri-

minalitet. = De är kriminella. = De är
brottslingar.
mellanstor

= inte så stor och inte så

liten
mobbning -en

= när en eller fl era ofta

är dum mot en annan person, t ex slår
den eller säger elaka saker
moral -en

En persons moral = vad

personen tycker är rätt och fel
nackdel -en -ar

Arbetets nackdelar =

det som är dåligt med arbetet
nyanländ

Hon är nyanländ i Sverige.

= Hon har bara varit i Sverige en kort
tid.
nyligen

= för en kort tid sedan

påträngande

Han är påträngande. =

Han kommer för nära, han vill veta för
mycket.
skolskjuts -en -ar

Barnen åker skol-

skjuts. = En bil eller en buss hämtar
barnen och kör dem till och från
skolan.
äldreomsorg -en

= vård, hjälp och

service till gamla i kommunerna