Benedictus XVI, alternativt Benedikt XVI (katolska kyrkans svenska namn pa paven), (latin: Benedictus P.P. XVI), f�dd som Sound Joseph Alois Ratzinger (info) den 16 april 1927 i Marktl am Inn, Bayern, Tyskland, �r Romersk-katolska kyrkans 265:e pave efter valet i konklaven 19 april 2005. Installationsceremonin �gde rum den 24 april 2005. Han �r den �ldste som valts till pave sedan Clemens XII valdes 1730, och den f�rste tyske paven sedan Viktor II (1055-1057).
Innehall
[g�m]

* 1 Personlig bakgrund
* 2 Kyrklig karri�r
* 3 Kritik
* 4 Pavevalet
* 5 Pavenamnet
* 6 Pavens nationalitet
* 7 Helgon- och saligf�rklaringar
* 8 Encyklikor
* 9 Citat
* 10 Bibliografi
* 11 Litteratur
* 12 Se �ven
* 13 Externa l�nkar

Personlig bakgrund [redigera]
Huset i Marktl am Inn d�r Joseph Ratzinger f�ddes.
F�rstora
Huset i Marktl am Inn d�r Joseph Ratzinger f�ddes.

Joseph Ratzinger f�ddes i hemmet pa Schulstrasse 11 i Marktl am Inn, Bayern, pa paskafton 1927 som tredje och yngsta barnet till Joseph Ratzinger d.�. (1877-1959) och Maria Ratzinger, f�dd Riger (1884-1963). Ratzinger �r en bondesl�kt fran Bayern. Fadern hade dock brutit familjetraditionen och utbildat sig till polis. Joseph Ratzingers syster Maria (1921-1991) f�rblev ogift och tog hand om hans hushall. Brodern George (f. 1924) �r pr�st och kyrkomusiker. Deras farbroder George Ratzinger (1844-1899) var politiker, pr�st och f�rfattare.

Ratzinger pr�stvigdes 1951. Professor i dogmatik i Freising 1958, Bonn 1959-1963, M�nster 1963-1966, T�bingen 1966-1969 och Regensburg fran 1969.

Kyrklig karri�r [redigera]

Ar 1977 utn�mndes Ratzinger av paven Paulus VI till kardinal (kardinalpr�st) av Santa Maria Consolatrice al Tiburtino. Samma ar utn�mndes han till �rkebiskop av M�nchen och Freising - en titel som han beh�ll till 1982. Nagra ar senare, 1981, utn�mndes han till prefekt f�r Troskongregationen, d.v.s. den av kurians enheter (kongregationer) som har till uppgift att s�rskilt vaka �ver och f�rsvara den Romersk-katolska kyrkans tro och morall�ra, och som har sina historiska r�tter i inkvisitionen. Tillika �r Ratzinger ordf�rande f�r den Pavliga Bibelkommissionen, som fastst�ller den officiella katolska hallningen betr�ffande bibelforskning. 1993 utsags han till kardinalbiskop av Velletri-Segni. 2002 utn�mnd till dekan f�r kardinalskollegiet och fick da biskopsstolen i Ostia.

Som teolog och katolsk doktrinexpert anses han som en av den katolska v�rldens mest l�rda m�n och har skrivit ett flertal b�cker och dokument, varav flera �r skrivna tillsammans med f�retr�daren Johannes Paulus II och d�rmed auktoritativa f�r hela kyrkan, redan innan han valdes till pave 2005.

Kritik [redigera]
Benedictus XVI pa bes�k i Polen. (T.h. den pavlige ceremonim�staren Piero Marini.)
F�rstora
Benedictus XVI pa bes�k i Polen. (T.h. den pavlige ceremonim�staren Piero Marini.)

Benedictus har fatt utsta mycket kritik, bade fran kristet och utomkristet hall, f�r sin konservativa hallning i fragor som r�r t.ex. kristen tro, homosexualitet, abort, skilsm�ssa, utom- och f�r�ktenskapligt sex, onani och kvinnans roll i kyrka och samh�lle samt ekumenisk samverkan med den protestantiska kyrkan.

Bland annat har han kritiserats f�r sin avoga inst�llning till teologer, som man menat grumlar den katolska tron. Framf�r allt har det handlat om de teologer som man frantagit r�tten att undervisa under namnet "katolska teologer" (se t.ex. Hans K�ng).

Ratzinger har ocksa kritiserats f�r sin m�rkliga hallning mot det Andra Vatikankonciliet 1962-1965. Han medverkade d�r som en liberalare teolog, men bektratas idag som mycket kyrkligt konservativ efter en rad st�llningstaganden, bl.a. den liturgiska fragan.

Spekulationerna om hans barndom har �ven v�ckt diskussion i stor skala, och mycket av de uppgifter som florerar (negativa och positiva) �r utan bel�gg. Han v�xte upp i Nazityskland, var som ung i Nazityskland obligatoriskt medlem i Hitlerjugend, och deltog i kriget inom luftv�rnet men deserterade och hamnade i brittiskt fangl�ger.

Pavevalet [redigera]
Benedictus XVI m�ter folkmassorna efter installationsm�ssan den 24 april 2005.
F�rstora
Benedictus XVI m�ter folkmassorna efter installationsm�ssan den 24 april 2005.

Redan pa konklavens andra dag, den 19 april, kunde Benedictus XVI v�ljas som den 265:e paven i historien.

I samband med konklaven yttrade Ratzinger:

"Att ha en klar och tydlig tro enligt kyrkans trosbek�nnelse betraktas ofta som fundamentalism. Relativismen, att lata sig dras hit och dit av olika l�ror och vindar, uppfattas som den enda m�jliga inst�llningen i var tid. Det haller pa att uppsta en relativismens diktatur, som inte l�ngre erk�nner nagot definitivt och vars enda matt �r jaget och dess nycker."

En stund efter konklavens slut tr�dde den nyvalde paven Benedictus XVI ut pa Peterskyrkans benediktionsloggia och uttalade sitt f�rsta Urbi et orbi:

"K�ra br�der och systrar, efter den store paven Johannes Paulus II har kardinalerna valt mig, en enkel, oansenlig arbetare i var Herres vingard. Jag h�mtar kraft i det faktum att Herren vet hur han ska g�ra, �ven med ofullkomliga instrument, mer �n allt annat �verl�mnar jag mig till era f�rb�ner. I gl�djen hos den Uppstandne Herren, styrkta av att Han st�ndigt kommer oss till hj�lp, gar vi framat i full f�rvissning om att Herren kommer att hj�lpa oss och att Hans Mor, den allra heligaste Maria, �r vid var sida. Tack alla."

Pavenamnet [redigera]

Enligt Vatikanen har Benedictus XVI, som pa latin betyder "den v�lsignade", valt sitt namn f�r att anknyta till paven Benedictus XV (1914-1922) som var en "f�rk�mpe f�r freden", samt till helgonet Benedikt av Nursia, ett av Europas skyddshelgon. Intressant i sammanhanget �r �ven att helgonet Benedetto Giuseppe Labre, kallad den "helige pilgrimen", har sin festdag den 16 april, den nyvalde pavens f�delsedag.
Benedictus XVI:s pavliga vapen. (prelimin�r utformning)
F�rstora
Benedictus XVI:s pavliga vapen. (prelimin�r utformning)

Anders Arborelius, (lingvist och) biskop i Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige, har beslutat att kyrkan i Sverige ska kalla paven Benedikt XVI. Flera massmedia kommer dock att halla fast vid namnet Benedictus, som har anv�nts pa svenska �ven om tidigare pavar med detta namn.

Pavens nationalitet [redigera]

Enligt en mer stortysk uppfattning �r Benedictus den attonde etniskt tyske paven genom tiderna, och den f�rste sedan Hadrianus VI 1523. Denna uppfattning bygger dock pa att st�rre delen av Centraleuropa r�knas som tyskt folkhem, beroende pa att Tysk-romerska riket under en stor del av sin existens atminstone till namnet hade en synnerligen vidstr�ckt yta. Den uppfattning man idag (2005) har om nationell identitet, d.v.s. tillh�righeten till en nationalstat, f�rekom emellertid knappast alls pa manga hall, f�re det nationella genombrottet fran 1800-talet fram till fredsavtalen efter f�rsta v�rldskriget.

Nyss n�mnde Hadrianus VI var f�dd i den idag holl�ndska staden Utrecht, och hade innan han blev pave ett namn som idag ter sig som holl�ndskt. Om man i st�llet - med en mer restriktiv syn pa tyskhet - bed�mer pavarnas nationalitet utifran dagens gr�nser f�r den tyska staten �r Benedictus XVI sannolikt den tredje tyske paven genom tiderna, och den f�rste sedan Viktor II (1055-1057).

Helgon- och saligf�rklaringar [redigera]

* Den 23 oktober 2005 helgonf�rklarades Józef Bilczewski, Gaetano Catanoso, Zygmunt Gorazdowski, Alberto Hurtado Cruchaga och Felice da Nicosia.

Encyklikor [redigera]

* 2006 - Deus Caritas Est

Citat [redigera]


Att bli kristen �r inte ett etiskt beslut eller en storslagen id�, utan resultatet av att man har m�tt en h�ndelse, en person, som ger livet en ny horisont och riktning."

I ett tal till Troskongregationen 2006,.

Bibliografi [redigera]

* Wort Gottes - Schrift, Tradition, Amt, Freiburg im Breisgau 2005, ISBN 3-451-28909-1
* Werte in Zeiten des Umbruchs, Freiburg im Breisgau 2005, ISBN 3-451-05592-9
* Unterwegs zu Jesus Christus, Augsburg 2003, ISBN 3-936484-21-X
* Glaube - Wahrheit - Toleranz. Das Christentum und die Weltreligionen, Freiburg i. Brsg. 2003, ISBN 3-451-28110-4.
* Prinzipien christlicher Moral, Einsiedeln, 1975 ISBN 3894111976
* Das Fest des Glaubens: Versuche zur Theologie des Gottesdienstes, Einsiedeln, 1981 ISBN 3894111992
* Schauen auf den Durchbohrten: Versuche zu einer spirituellen Christologie, Einsiedeln, broschyr, 1984 ISBN 3894110260
* Die Frage nach Gott, Freiburg im Breisgau, 1972
* Schriftauslegung im Widerstreit, Freiburg, 1989
* Dienst an der Einheit: zum Wesen und Auftrag des Petrusamt, D�sseldorf, 1978
* Mysterium der Gnade: Festschrift f�r Johann Auer, Regensburg, 1975
* Dogma und Verk�ndigung, M�nchen, 1977
* Theologische Prinzipienlehre: Bausteine zur Fundamentaltheologie, M�nchen, broschyr, 1982
* Zur Lage des Glaubens: ein Gespr�ch mit Vittorio Messori, M�nchen, 1985
* Einf�hrung in das Christentum: Vorlesungen �ber das Apostolische Glaubensbekenntnis, M�nchen, 1968
* Das Konzil auf dem Weg: R�ckblick auf die zweite Sitzungsperiode des zweiten Vatikanischen Konzils, K�ln, 1964
* Ergebnisse und Probleme der dritten Konzilsperiode. K�ln, 1965
* Wendezeit f�r Europa?: Diagnosen und Prognosen zur Lage von Kirche und Welt, Einsiedeln, 1991
* Kirche, �kumene und Politik: neue Versuche zur Ekklesiologie, Einsiedeln, 1987
* Ein neues Lied f�r den Herrn : Christusglaube und Liturgie in der Gegenwart, Freiburg im Breisgau, Basel, Wien, 1995
* Kallad till gemenskap: att f�rsta kyrkan idag, Vejbystrand, 1997.
* Das Problem der Dogmengeschichte in der Sicht der katholischen Theologie. K�ln, 1966
* Die Geschichtstheologie des heiligen Bonaventura. M�nchen, 1959
* Ratzinger, med Johann Auer: Kleine katholische Dogmatik, Regensburg, 1970, i 9 band.
* Ratzinger, med Karl Rahner: Offenbarung und �berlieferung, Freiburg im Breisgau, 1965

Litteratur [redigera]

* Wagner, Karl: Kardinal Ratzinger: der Erzbischof von M�nchen und Freising in Wort und Bild, (1977) ISBN 3790402532
* Nichols OP, Aidan: Theology of Joseph Ratzinger, (1988) ISBN 0567291480
* Allen, John L.: Cardinal Ratzinger: the Vatican's enforcer of the faith, (2000) ISBN 0826412653

Se �ven [redigera]

* Kardinalutn�mningar 2006

Externa l�nkar [redigera]

* Wikiquote har citat av eller om Benedictus XVI

* Wikisource har originalverk relaterade till Benedictus XVI

* Wikimedia Commons har media som r�r Benedictus XVI

* Habemus Papam!
* The Pope Blog: Pope Benedict XVI
* The Cardinal Ratzinger Fan Club


F�retr�dare:
Johannes Paulus II Pave
sedan 2005 Eftertr�dare:
Nuvarande
Den h�r artikeln �r h�mtad fran http://sv.wikipedia.org/wiki/Benedictus_XVI

Artikelkategorier: F�dda 1927 | Personligheter inom romersk-katolska kyrkan | Pavar
Visningar